Fler och fler fritidsodlare och trädgårdsägare börjar få upp ögonen för vilken miljöbov torv är. I stort sett alla jordar vi kan köpa i handeln innehåller stora mängder torv. Även de växter vi köper i krukor är till största delen odlad i torvrik jord, ibland även uteslutande i torv.
Vad är det som gör torv så skadligt?
Torv bildas långsamt, det tar tusentals år innan den mörka torven har bildats. Detta händer i våtmarker, där växtdelar som faller inte bryts ner genom kompostering, utan som istället packas hårt under anaerobiska förhållanden och då blir ett onedbrutet packat material som håller stora mängder fukt, vilket skapar speciella växtförhållanden där specifika växter trivs och lever. Det blir också en naturlig svamp i jorden som hindrar erosion och översvämningar. Torven i dessa våtmarker binder mängder med kol, vilken sedan släpps ut i atmosvären då marken dikas ur, torven bryts upp och på så sätt bidrar stort till utsläpp av växthusgaser. Det är när torven friläggs från det anaerobiska (blöta) klimatet och utsätts för syre, som nedbrytningsprocessen startar och det är då kolet frigörs i form av växthusgasen Koldioxid. Torv bryts både som energitorv, en bränslekälla som används i många industrier, och som odlingssubstrat, både till stora odlingsaktörer och till oss trädgårdsägare i form av de säckar med jord vi kan köpa i handeln.
Innehåll i jordsäckar
När du läser innehållsförteckningen på en jordsäck, så står det ofta procentsatser som visar andelen mörk och ljus torv.
Den mörka torven är den äldsta, den ljusa torven är det övre lagret i torvtäkten. Utöver det innehåller dessa jordar ofta sand eller stenmjöl samt näring. Ibland är det naturgödsel som också bidrar med lite mull, men de billigaste jordarna innehåller oftare konstgödsel och består därför enbart av torv, stenmjöl och miljöfarliga tillsatser.
Varför används torv i odling?
Torv som material är fuktighetsreglerande och luftigt. Då torven bildas i våtmarkerna suger det upp fukten i sin omgivning och håller den. Det är som en svamp som fylls med vatten. På samma sätt som den långsamt fylls, kan den även långsamt släppa ut fukten, vilket gör att växtförhållandet för en liten planta i kruka blir mer eller mindre optimalt. Den blir inte stående i fukt, och inte heller för torr. Luftigheten i materialet gör också att rötterna lätt letar sig ner och etablerar plantan. Som du förstår är det ett ypperligt substrat för yrkesodlarna, och även fast arbetet har påbörjats med att byta ut torven till annat material, så finns det ännu inte mycket som slår just de här fuktighetshållande egenskaperna som torv har. Min fråga till dig är dock om du tycker att det är värt det?
Hur gör andra länder?
I Storbritannien jobbar RHS Royal Horticultural Society, aktivt för ett förbud mot användning av torv, både till försäljning och i odling. De föregår själva med gott exempel och har som mål att vara helt torvfria på alla sina anläggningar, som inkluderar flertalet odlingar och många trädgårdar och parker, år 2025. Det är ett projekt som pågått under många år och på den brittiska marknaden finns ett stort utbud av torvfria jordar till försäljning till privatpersoner. Jag kan inte låta bli att undra varför det inte finns här hos oss? Måste vi uppfinna hjulet igen, när det redan finns andra inom industrin som kommit långt i lösandet av problemet?
Vad kan vi göra?
Vi konsumenter har som alltid ett större inflytande än vi tror. Jag rekommenderar att börja ställa frågan till butiken eller plantskolan du besöker. Har ni torvfri jord? Vilka av dessa växter är odlade utan torv? Ju fler som ställer frågan dess då mer behöver försäljningsställena föra vidare frågor och på så sätt ställa högre krav på leverantörerna. Arbetet som görs nu av jordproducenter är bra, men behöver skalas upp. Ju mer vi ifrågasätter, dess då snabbare kommer de behöva arbeta.
Under tiden som vi väntar på bra torvfri jord, kan vi blanda vår egen. Det kräver lite av oss som trädgårdsägare. Vi behöver framförallt ha en fungerande komposteringsrutin. Men om vi har det så finns det ingenting som hindrar oss från att ha den bästa möjliga planteringsjorden för just våra förutsättningar.
Att blanda egen planteringsjord är egentligen väldigt enkelt. Här är ett recept att använda sig av.
En tredjedel jord
Uppgrävd ur marken på tomten
En tredjedel lövkompost
Samla höstlöv och låt de sedan ligga i en egen kompost tills de bryts ner till en lätt och luftig jord (kan ta flera år)
En tredjedel trädgårdskompost
Trädgårdskomposten innehåller framförallt mycket kväve från de gröna delarna som tillsätts under säsongen.
Har du svårt att få tag på lövkompost kan du tillsätta mer av trädgårdskomposten, men då är det bra att veta att näringsinnehållet blir högre i jordblandningen.
Beroende på om din jord är sandig eller lerig kan du behöva reglera proportionerna något. Här är det allra bäst att prova sig fram. Min jord är lerig, vilket gör att jag kan behöva tillsätta en gnutta sand eller smått grus i min blandning för att underlätta för rotbildningen. Krossade lecakulor fungerar också för att lufta upp lerjord. Har du däremot en sandig jord, kan det vara lämpligt att reglera upp andelen trädgårdskompost för att få mer organiskt material i blandningen.
Den egenblandade jorden är en fördel när du odlar växter, eftersom de redan från början har tillgång till samma närings och mineralinnehåll som platsen där de senare ska planteras ut. Du kan använda den här blandningen både till fröodling, vidarekultivering av fröplantor samt till att odla sticklingar.
När du har små plantor med väl utvecklat rotsystem kan du med fördel vattna med näringslösning. Det är lätt att göra egen näring av material som redan växer i din trädgård. Välkänt är nässelvatten, men även andra växter kan ge ett näringsrikt vatten. Ett bra exempel på det är vallört, som innehåller mycket fosfor, vilket triggar rottillväxt samt bildandet av knoppar hos plantan. Det är även en vanlig växt som dessutom är dekorativ och älskas av pollinerare. Det finns olika varianter av vallört och alla ger lika bra näringsvatten.
Under den kommande säsongen är min plan att använda egenblandad jord i möjligaste mån. Jag har under vintern påbörjat arbetet med att se över min kompost och håller i skrivande stund på att ändra mina rutiner från en passiv kompost till en mer aktiv jordfabrik, vilket involverar mätning av jordtemperatur och regelbunden vändning av högarna. Det är ett större arbete, men ett nödvändigt sådant om jag vill kunna bli självförsörjande på jord framöver.
Tycker du om att få tips gällande vilket trädgårdsarbete det är dags att ta tag i baserat på säsong? I så fall kan jag rekommendera att du anmäler dig till nyhetsbrevet som kommer ut regelbundet under säsongen.
Klicka på knappen nedan för att komma till anmälningsformuläretVill du ha råd som passar just din trädgård och dina odlingsförutsättningar? Boka in mig på en rådgivning!
Jag önskar dig lycka till i trädgården och hoppas du blivit inspirerad att undvika torv i framtiden.
Varma kramar
Malin