Kirskål
Kirskål, latin: Aegopodium podagraria.
Kallas ibland också Kers eller Skvallerkål.
Växtsätt
Trivs bäst i skugga men förekommer i alla lägen. Växten blir ca 80 cm hög, blomma inräknad, och tillhör familjen flockblommiga växter. Blommar i Juni-Augusti. Tillväxten startar tidigt på våren, så fort jordtemperaturen stigit över noll grader. Rötterna är relativt ytliga och skjuter upp små skott längs hela rotlängden.
Bekämpning
Vi som inte vill använda gift och bekämpningsmedel i trädgården får istället utrusta oss med stort tålamod. Kirskålen har ett rejält förgrenat rotsystem och rötterna innehåller tillräckligt mycket näring för att skjuta de första späda skotten. Därefter tar fotosyntesen över och förser plantan med mer näring. I teorin går det därför att ”svälta ut” kirskålen genom att regelbundet plocka bort alla späda skott. Att kirskålen inte tål klippning syns tydligt då det inte växter kirskål i gräsmattor. Att lyckas med detta konststycke i rabatter kräver stort tålamod och noggrannhet.
Ett sätt är att täcka det kirskålsbevuxna området med presenning eller annan duk som hindrar ljuset att komma igenom. Täckningen måste ligga kvar i 2-3 växtsäsonger för att göra någon nytta. Alltsom oftast är det däremot inte genomförbart då kirskålen ofta växer i rabatter tillsammans med växter vi gärna vill ha kvar. På dessa platser är det enbart tålamod som gäller. Gräv bort så mycket av rotsystemet som möjligt och var snabb med att plocka bort de späda bladen tidigt på våren. Sen blir det svårt att komma åt när de övriga växterna börjar bre ut sig. Tänk på att vara lätt på handen då du jagar rötterna. De kan vara upp till två meter långa och de går lätt av. Sträva efter att få tag i så långa bitar rot som möjligt, då även en liten rotbit kan gro fram en liten bladrosett. Se också till att inte låta växterna gå i blom, då fröspridningen är mycket stark. Ett annat sätt som kan visa sig nödvändigt om kirskålen fått ordentligt fäste i rabatten, är att lyfta växterna en efter en för att lirka bort kirskålsrötterna ur rotsystemet. Det är tidskrävande, men vill du inte göra om hela rabatten kan det vara ett måste. Se också till att täcka jorden när du sen planterar tillbaka växterna. Att ha ett tjockt lager med toppdress i form av exempelvis täckbark, gör att ogräsen får svårare att ta sig upp, och dessutom syns de tydligt om de trots allt tittar upp genom materialet. Om du väljer den här metoden behöver du även tänka på att behandla dina växter som nyplanterade. De kommer behöva vattnas för att kunna etablera rotsystemet igen. Ju tidigare på säsongen som det här arbetet utförs, dess då bättre. Kirskålen börjar växa tidigt, och så fort du ser de små bladknopparna kan du börja jakten.
Många trädgårdsägare rekommenderar att plantera in andra starkt växande perenner i de invaderade rabatterna, för att konkurrera ut kirskålen. Exempel på växter som kan användas är jättedaggkåpa, latin: Alchemilla mollis, stjärnflocka, latin: astrantia major och vintergröna, latin: vinca minor. Hur bra detta fungerar varierar mycket från plats till plats och det utesluter absolut inte rensning. Varför det kan hjälpa beror helt enkelt på att växterna konkurerar ut varandra. Ju större blad på växten du vill ska få fäste, dess då bättre. Jag skulle själv inte rekommendera detta som behandlingssätt, då ett väl etablerat kirskålsbestånd har ett imponerande rotsystem, som knappt någon nyplanterad växt kan konkurera med.
Kirskål och Vintergröna tävlar om den här platsen, vem vinner? Just nu ser kampen ojämn ut. Utan hjälp av trädgårdsägaren kommer kirskålen definitivt vinna den här kampen.
Slut fred med ogräset.
Att helt bli av med kirskål kan kännas som en utopi, och visst finns det roligare saker att göra i trädgården än att jaga ogrässkott och rötter. Går det att begränsa framfarten så kanske det är okej att nöja sig med det. Att utrota ogräs är alltid en orättvis kamp som naturen i längden vinner, så släpp de onödiga kraven på perfektion och ge dig själv tillåtelse med att se genom fingrarna med ogräset. Ofta är just ogräs de växter som älskas mest av pollinerare. Tänk bara på nässelfjärilens larver som lever enbart av nässlan, och när det gäller kirskålen, så är den korgformade blomman perfekt för många fjärilar och blomflugor.
Hämnd?
De späda bladen som tittar upp på våren är ätbara, och det går fint att använda dem i soppor, stuvningar, pajer och även som pesto, gärna tillsammans med nässla och ramslök. Smaken är lite pepprig, ungefär som ruccola.
Eller varför inte en värmande soppa en vårdag efter trädgårdsarbete? Ett trevligt recept på det kan du hitta här!
Jag önskar dig lycka till och hoppas du vinner kampen över din kirskål. Här hemma förlorar jag kampen på många ställen men vinner på andra. Jag får helt enkelt bara välja vilka platser som är viktiga och släppa de andra, för skulle jag försöka bli av med all min kirskål, så hade jag inte hunnit med någonting annat alls under säsongen.
Har du ett område i trädgården som du inte riktigt får rätt på, eller där inga växter verkar trivas? Då kan du boka in mig på en rådgivning. Tillsammans tittar vi på platsen, jag hjälper dig att analysera läget och kommer med förslag på sätt att lösa problemet.
Vill du få tips på saker att göra i trädgården baserat på den innevarande säsongen? Anmäl dig då till Nyhetsbrevet, där jag löpande skickar ut tips om vad som är dags att ta tag i just nu.
Varma kramar
Malin