Vad vet du om torv?

Visste du att Sverige består av 15% torvmark?
Visste du också att orörd torvmark binder mer koldioxid än motsvarande storlek av orörd skogsmark?
Visste du att när torv bryts upp, så startar en nedbrytningsprocess som släpper ut koldioxiden i atmosfären?
Visste du att torv är den största ingrediensen i de allra flesta jordar som köps på säck?
Visste du att odlare i hela världen använder torvbaserade jordar när de drar upp växter?
Visste du att naturvårdsverket har klassat torv som ett fossilt bränsle?

Detta är ingen hemlighet, informationen finns lättillgänglig för alla som vill läsa på. Däremot är det ingenting som någon går ut och informerar om här i Sverige.

Andra länder i Europa har sedan länge pågående projekt att utesluta torv ur jordproduktion just på grund av den miljöpåverkan som brytningen av torv har. I England har man som mål att odlingsindustrin ska vara helt torvfri redan 2025.

Vad är egentligen torv?
Förenklat kan man säga att torv är växtdelar, ofta mossor som vitmossa, som dör och bryts ner i surt, syrelöst klimat där det också är vått. De växtdelar som med syre hade multnat till jord, har istället packats i sk anaerob miljö och bildat torv. Detta tar många år, mycket längre tid än den nedbrytning till mull som vi kan se i tex komposter. Torvlager i en orörd torvtäckt byggs på med ca 1 mm per år.

Vad använder vi torv till?
Torv används inom två industrier. Både energitorv och odlingstorv bryts idag i Sverige.
Energitorv används till industriell värme och elproduktion.
Odlingstorv används inom växtodling och då både till stora aktörer som odlare och till oss konsumenter i form av den jord vi köper säckvis av på plantskolor och blomsterbutiker.

Vad finns det för miljöaspekter på att använda torv?
Naturvårdsverket har klassat torv som ett fossilt bränsle. Det kan låta konstigt, men om jag tillägger att torv är förstadiet till brunkol och stenkol, som vi ju vet är ett fossilt ämne, så blir det tydligare.
Torv binder enorma mängder av växthusgasen koldioxid. Som jag skrev ovan så byggs torv på med ca 1 mm per år. Tänk då på att de torvtäckter som dikats ur och används till att bryta torv idag, är många meter djupa.
Problemet uppstår just här, när torvmarker dikas ur och torven kommer i kontakt med syre. Då återupptas den ofullständig nedbrytningen av torven och det kol som lagrats släpps nu fritt ut i atmosfären.
År 2012 avgav torvmarkerna ca 11,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter (måttenheten som används för mätning av utsläpp) Den totala mängden utsläpp i Sverige samma år var 57,6 miljoner ton på samma skala.

Idag pratas det mycket om att vi behöver minska våra koldioxidutsläpp för att stoppa klimatförändringarna, men samtidigt är det ingen som riktigt talar om för oss vad vi ska göra. Vi blir ombedda att sluta flyga, och att åka kommunalt eller cykla istället för att ta bilen. Det ställs höga krav på oss som privatpersoner, men jag tycker det är hög tid att vi ställer krav på producenterna.
Tidningen Sveriges Natur skriver detta i en artikel publicerad 2021:

Utsläppen från användning av svensk odlingstorv är drygt 100 kiloton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar ungefär 85 000 mils körning med bil, som en resa från Ystad till Treriksröset drygt 500 gånger.

När jag läser det känns det helt oviktigt om jag tar bil eller cykel när jag ska köpa min jordsäck som innehåller torv.

Hur kan vi bidra till att minska torvanvändningen?
Ställ krav! Det finns torvfri jord att köpa. Fråga efter det i den butik där du brukar köpa jord. Jord utan torv brukar istället innehålla högre halt av barkmull, alternativt kokosfibrer. Du kan även fråga efter växter som odlats i torvfri jord. På så sätt ställer vi tillsammans högre krav på odlarna, som i sin tur kan ställa krav på jordtillverkningen.

Har du trädgård med plats för kompost så är det inte svårt att blanda sin egen planteringsjord.
Vanligtvis innehåller färdigblandad jord sand, gödsel och mullämnen. Ca en tredjedel var av sand, trädgårdskompost (komposterade växtdelar) och lövkompost (höstlöv som komposteras separat från övrig trädgårdskompost) är en bra blandning.

Varför är jag så engagerad i detta?
Jag jobbar i naturen dagligen och har gjort så i 10 år. Det gör att jag varje dag ser natur, miljö och klimat på nära håll. Det kanske är lätt att vifta bort klimatförändringarna vi står inför om man inte vistas i dem, men jag kan inte göra det. Mina arbetsförutsättningar ändras hela tiden, och därför är det för mig en självklarhet att vilja lära mig mer om vad som faktiskt orsakar förändringarna och vad det finns för alternativ, för det finns alltid ett annat alternativ. Det kanske inte är bekvämt, och det kanske är jobbigt med en omställning, men alternativ finns, och om vi tror att vi ska kunna fortsätta leva på den här planeten så som vi gör idag, då gäller det verkligen att ta tag i de där förändringarna.
Att torv är ett traditionellt odlingsmedium är inte en anledning till att fortsätta. I takt med att vi lär oss nya saker om vår miljö, måste vi även anpassa oss.

Det finns många spaltmeter med forskning som visar hur vi genom att bruka jorden på rätt sätt, kan binda koldioxiden som redan finns i atmosfären, tillbaka ner i jorden där den hör hemma. Det betyder att det går att få stopp på klimatkrisen. Men det betyder även att vi alla behövs.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Läs gärna mer om detta ämne!
På följande sidor finns bra och tydlig information att hämta, detta är också min källförteckning

https://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/vatten/vatmark/6-minskad-klimatpaverkan.pdf
https://www.sverigesnatur.org/gron-guide/odla-fossilfritt-utan-torv/
https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/torv-ar-fossilt-punkt-slut/
https://www2.jordbruksverket.se/download/18.64f2616c14acd372c5c4391c/1420810674894/ra14_24.pdf
https://www.sgu.se/samhallsplanering/energi/energitorv/

(Bilden är hämtad från pixabay)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *