Jag tycker om mina höga långa odlingslådor. I köksträdgården har jag 6 långa odlingslådor varav 5 av dem är ordentligt höga. Det är perfekt! Det går att sitta på kanten, eller stå på knä på marken och få jorden framför näsan i bekväm arbetshöjd. Så praktiskt.
Att ha ordentligt höga lådor gör även att jorden snabbare blir varm på våren. Alltså kan jag börja odla tidigare här än vad jag skulle kunna om jag sådde direkt på marken. Det är även enkelt att lägga över värmande material, tex fiberduk om jag vill starta några köldtåliga tidiga fröer, tex spenat.
Något som är viktigt att ta upp här och nu, när det gäller odlingslådor och annan infrastruktur som byggs i köksträdgården. Detta bidrar stort till vårt klimatavtryck, och funderar du på att bygga eller köpa färdiga odlingslådor, så tänk på att använda material som har så lång hållbarhet som möjligt. Virket jag använt är ordentligt tjockt, vilket gör att det kommer ta lång tid innan det tillslut bryts ner tillsammans med innehållet.
Jag började arbetet med att byta ut mina befintliga låga lådor under hösten 2017. Sedan har det fått ta tid. Först 2019 var den sista lådan färdigbyggd. Det som tagit mest tid är inte själva byggandet, att skruva ihop trälådor går fort, det är att fylla dem med jord som har tagit tid.
Redan från första början visste jag att jag inte skulle ha varken råd eller lust att fylla dessa enorma lådor med köpt jord, så för varje låda som byggts färdigt har jag startat en jordfabrik, dvs jag har komposterat rakt ner i odlingslådorna.
Vad jag har använt till att fylla lådorna med är olika. Det har berott på vad jag har haft för material just då. Några av lådorna har stora stammar och grenar längst ner i botten. Att jag gjort så är att jag ville testa att odla enligt hügelkulturprincipen. Tanken är att stammarna när de börjar brytas ner, blir porösa och likt en svamp håller kvar mer fukt. Alltså ska det inte vara lika stort behov av att vattna bädden under säsongen.
Andra lådor har jag fyllt med ogräsrens, höstlöv, gammal jord från krukor som tömts, gräsklipp, höstlöv, häckklipp, ja allt som funnits tillhands precis då. Gemensamt för alla bäddarna, är att jag slutligen plattat till lagret med trädgårdsmaterial, täckt det med kartong eller tidningspapper och toppat med gödning av någon sort tillsammans med färdig jord från komposten. Eftersom jag under uppbyggandet av de här högre bäddarna använt själva lådorna som kompost, har materialet från mina kompostlådor varit en sällsynt resurs, så lagret har på vissa ställen varit i tunnaste laget, ytterligare en av anledningarna till att processen fått ta ordentligt med tid.
Gångarna runt lådorna har jag täckt med kartong och tidningspapper och sen lagt ut flis som jag själv tillverkat med min kompostkvarn från beskärning av träd och buskar. Det behöver fyllas på regelbundet, men jag behöver även beskära regelbundet, så det passar perfekt.
Varför tycker jag då det är så viktigt att skapa jorden själv på det här sättet? Jo, det har med klimatet att göra. Alla vet vi om att det är klimatkris. För mycket växthusgaser i atmosfären gör att väder och klimat påverkas negativt och i en rasande otäck hastighet. Vi vet att växthusgasen Koldioxid är boven (bland annat) Vi vet att utsläppen måste minska, men hur många vet att det faktiskt skulle gå att inte bara stoppa utsläppen av koldioxid, utan även dra tillbaka dem från atmosfären? Vilken avancerad maskin klarar det undrar du? Jo, jorden. Jorden vi går och står på, som vi gräver och odlar i. Här ska koldioxiden finnas. Bunden nere i jorden med hjälp av växternas rötter. Därför vill jag göra jord på plats i min egen trädgård.
Växtdelarna som jag lägger här i mina lådor, har en gång vuxit här, i min jord på min tomt. De har med hjälp av fotosyntesen andats in koldioxid och ut syre. När bladen faller på hösten, så behöver de multna ner för att mikrolivet och maskarna på så sätt ska kunna binda kolet i marken.
Om vi eldar upp löven försvinner kolet upp i atmosfären med röken. Varje gång vi gräver runt i jorden och lämnar bar jord efter oss, så eroderar jorden bort som ett damm i vinden.
Materialet som bryts ner blir också livsnödvändig föda till kryp och mikroorganismerna som är de som faktiskt håller det här underbara kretsloppet igång. Har du någonsin undrat varför hemodlade grönsaker smakar mer än de man köper i affären? Det handlar om att mikrolivet har mått bra och därför kunnat förse grönsakernas rötter med mineraler och näringsämnen som inte finns i hårt brukad jord.
Så, även fast jag inte kan ändra helt på klimathotet, så kan jag göra allt jag kan för att föregå med gott exempel och förhoppningsvis inspirera fler till att ta hand om jorden så gott som möjligt. En bra start är då alltså jordfabrik i odlingslådor, eller på en kompost, eller rakt ner i odlingar och rabatter genom täckodling. Ju mindre du behöver gräva dess då bättre för mikrolivet.
Jord är mitt hjärteämne och jag skulle kunna ägna spaltmeter åt att prata om det, men, jag tror det får räcka för idag.
Har du frågor om detta, så tveka inte att höra av dig. Här i kommentarsfältet, eller maila till mig.
Vill du boka in mig på en rådgivning där vi ser över alternativen till odling och eller kompostering i din trädgård?
Alla uppgifter om detta hittar du på sidan Rådgivning.
Varma kramar
Malin
Här kan du se hur jag gör när jag bygger och fyller lådor