Buxbomsmott – Cydalima perspectalis

En larv äter upp din buxbom, på kort tid har de gnagt i sig alla blad och lämnar i värsta fall busken helt kal. I vissa trädgårdar, vars grundstomme är just buxbom, är detta ett mardrömsscenario. En mardröm som tyvärr är verklighet för många trädgårdsägare i år. Många år av varsam skötsel av buxbom som klot eller som skiljehäckar, försvinner ner i larvernas glupska käftar, rakt framför ögonen på oss.

Vad är buxbomsmott?

En nattflygande fjäril, vars larver har just buxbom som värdväxt. Alla fjärilslarver har en eller möjligen två växter de kan äta av.
Vuxna fjärilar lägger sina ägg inne i buxbomsbuskar. När de kläcks tittar en liten ljusgrön larv ut. Larven sätter genast igång att äta, och inom kort har den utvecklat karakteristiska svarta ränder längs sidorna. När larven ätit tillräckligt spinner den sig en puppa, även det inne i busken, för att senare kläckas som en färdig fjäril, redo för parning och reproducering.
Ett flygande buxbomsmott beräknas kunna flyga så långt som 10km, vilket förklarar den snabba spridningen.

Hur vet jag om jag har buxbomsmott?

Tydlig kalätning kan ta en stund, och vill du upptäcka larven tidigt, så titta efter spindelvävsliknande samlingar i ytterkant på buxbomens blad. Lirka loss det lilla boet så hittar du möjligen en larv eller två.

Hur blir jag av med larverna på min buxbom?

Här gäller det att ha tålamod. Har du bara en eller två buskar får du alltid bäst resultat med mekanisk bekämpning. Dvs, plocka bort alla larver du ser. Det behöver göras kontinuerligt, för det finns ofta okläckta ägg som lurar i grenarna på busken.
Har du många buxbom, häckar eller klot, så är det läge att behandla.

Det som hjälper mot dessa larver är Turex eller Larvskydd.
Detta är en biologisk bekämpning med bakterien Bacillus thuringiensis.
Medlet levereras i pulverform och blandas ut med vatten för att sedan sprayas på buskarna. Bakterien blir då uppäten av larverna via bladen och livnär sig sen på larven från insidan.
Spraya i torrt väder, och se till att blöta ner alla blad, gärna även inne i busken. Upprepa proceduren efter ca 7 dagar. Under tiden gäller det att hålla utkik efter larver. Att plocka bort alla du ser är en bra metod.
Efter de här behandlingarna rekommenderas att spraya igen vid behov, och sedan ytterligare en gång under hösten för att undvika övervintring inne i busken.

Det går också att sätta upp mottfällor i anslutning till buxbomen. Dessa fällor innehåller feromoner och klibbpapper. Feromonerna lockar hanar av buxbomsmott som då fastnar i fällan. Detta hjälper till att hålla reproduktionen nere, men eliminerar den inte.

Min buxbom är uppäten, vad gör jag nu?

Om du har en buske som blivit helt uppäten av larver kan du behöva överväga att ta bort den. Buxbom är dock en livskraftig krabat och har möjlighet att sätta nya skott från kal ved. Lämna busken några veckor och se om det kommer någon tillväxt. I så fall kan du sedan klippa grenarna in mot de nya skotten. Se till att göda och vattna plantan i den här tillväxtfasen, det går åt mycket näring att skjuta många nya skott.

Att buxbom just nu drabbas av ett stort angrepp av just buxbomsmott kan ha många olika anledningar. Fler larver än vanligt verkar ha överlevt i buskar och häckar, troligen på grund av den torra vintern.
Den här lilla skadegöraren är ny i vårt ekosystem. Den har sitt ursprung i Asien och upptäcktes i Europa under tidigt 2000 tal.
I sverige rapporterades det första fyndet i Skåne år 2016. Sedan dess har den snabbt spridit sig och har i år rapporterats så långt norrut som i Dalarna.

Trots att den här gynnaren fått riskklassningen ”Potentiellt hög risk” av artdatabanken, så kommer den aldrig att bli klassad som främmande invasiv art. Det är för att den enbart angriper buxbom, som i sig också är en införd växt. Alltså finns det ingen risk för att vår inhemska fauna eller flora skulle påverkas negativt av buxbomsmott.

Kulturellt sett är det däremot mycket tragiskt, då buxbom har noterats så tidigt som under 1500 tal i klosterträdgårdar samt parterr planteringar vid slott och kyrkogårdar.

Att vi får se ett lika stort angrepp under kommande säsonger är än så länge oklart, men ofta följer ett lugnare år efter ett stort angrepp. Naturen brukar balansera ut sig så småningom. En parallell kan göras till mördarsnigelns intåg, då vi under något år kunde se en enorm invasion, med mängder av sniglar i dikeskanter och på vägrenar. Även om det fortfarande är ett problem med mördarsniglar, så har det inte blivit riktigt samma invasion efter detta.

Låt oss hoppas att vi får ett lugnare mott-år 2027, och under tiden hjälps vi åt med bekämpning av de larver vi nu har i trädgårdar, parker och kyrkogårdar.


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *