Vad är regenerativt jordbruk?
Det finns inte enbart en definition på den här termen. Det är ett paraplybegrepp för olika sätt att jordbruka baserat på ett antal gemensamma grundprinciper.
Ordet regenerera betyder att återskapa, återbilda eller förnya och i det här fallet syftar det på att regenerera jorden. Vid jordbruk på stor eller liten skala, dras mängder med näring ut när grödorna skördas och måste återföras för att inte helt tömma jorden på resurser.
Den grundprincip som finns med i alla varianter av regenerativ odling är just detta. Att odla jorden, se till att jordens mikroliv fungerar optimalt och att aldrig dra ut mer än vad som kan återföras.
Hur detta går till kan dock variera stort beroende på olika faktorer, inte minst odlingens storlek.
Det går att praktisera regenerativt jordbruk både på stor och liten skala, men utförandet kan då variera ganska mycket.
Storskaligt jordbruk är vad vi kallar de stora matproducenterna, våra bönder, som brukar jorden på åkrarna och som föder upp djur till slakt, ägg och mjölkprodukter. Inom den kategorin talar vi också om konventionellt jordbruk och det regenerativa.
Konventionellt jordbruk, om vi tittar på odling på åker, är att plöja jorden, så grödor, spruta mot ogräs och skadedjur, skörda, gödsla, ofta med kemiska gödningsmedel, för att sedan starta om processen igen.
Ekologisk odling utförs ofta på samma sätt, bortsett från sprutandet av grödorna samt att gödselspridningen är organisk istället för kemisk. Utöver detta använder den ekologiska odlingen sig av växelbruk där år av träda ingår. Träda betyder att jorden inte brukas alls det året. Då planteras en täckskörd, ofta med kvävefixerande växter, som så småningom plöjs ner i jorden och på så sätt tillför näring. Det här är ett odlingssätt som är bättre för naturen då vi kan se att ekologiska varor inte innehåller spårämnen av kemiska besprutningar, och åren av träda och täckodling ger jorden en tid av återhämtning. Användandet av plöjning gör dock att vi inte kalla alla ekologiska odlingar för regenerativa.
Minimal störning av jord (vanligen kallat no-till eller no-dig) är en av de stora pelarna i regenerativ odling. Jorden plöjs inte alls. Täckodlingar används, men istället för att plöjas ner i jorden, ”trampas” skörden ner för att på lång sikt återföra näringen. Med den här principen sås nästa skörd direkt ner i den trampade täckodlingen. Här finns särskilda såmaskiner för de stora jordbruken där endast en liten skåra skärs upp i jordytan och fördelar utsädet.
Ofta är odlingen mer varierad i ett regenerativt jordbruk. Då konventionell odling strävar efter att få så stor yta av samma gröda som möjligt, för att få största möjliga skörd, jobbar det regenerativa jordbruket med att ha en större variation av grödor på samma yta. Detta gör att ett regenerativt jordbruk som fungerar bra, sällan eller aldrig drabbas av en 100%-ig missväxt. Om någon gröda drabbas av skadedjur tex, så finns där många andra grödor som ger en rik skörd. Det gör att det regenerativa jordbruket är mindre känsligt när det kommer till påverkan av väder.
Om jordbruket i fråga jobbar både med spannmålsodling och djurhållning, sker en betesväxling så att de betande djuren sköter trampandet samtidigt som gödning tillförs naturligt. Betesväxlingen sker genom att dela in marken i avdelningar och med jämna mellanrum rotera djuren. Detta görs för att platsen inte ska bli överbetad, något som leder till ökenspridning, vilket är en av de stora anledningarna att djurhållning anses som skadlig för naturen. Regenerativ djurhållning försöker efterlikna de betande hjordarna av djur, så som de levde och migrerade innan vi människor började tämja boskap.
En vanlig rotation av boskap är att först låta de större djuren beta och trampa, det kan vara får eller nötkreatur, efter dem följer höns, som krafsar ut gödningen som de större boskapen lämnat efter sig, i jakt på larver och frön. Nästa rotation blir en täckskörd, som sedan följs av en gröda. Så tänk dig en stor åker, men delad i fyra avdelningar som ständigt roterar på det här sättet.
Alltid hålla jorden täckt är nästa gemensamma princip. Bar jord som utsätts för sol, regn och vind, eroderar snabbt och tappar förmågan att hålla kvar näring och vatten. Genom att alltid ha någonting växande i jorden, samt att lägga lager av täckmaterial mellan växter, hålls jordytan på en jämnare temperatur och fukten dunstar inte av utan ha möjlighet att stanna i jordlagret. Rötter från växter har en viktig roll i jordhälsa. Så väl som levande rötter som de döda som blir kvar efter en skörd. De levande rötterna fäller ut sockerarter, skapade i växten ovan jord vid fotosyntesen med solen, som äts upp av mikrolivet i jorden. Nere under jordytan sker ett enormt arbete. Mikroorganismer, svampmycel, maskar, skalbaggar, mikro och makroaggregat jobbar med att förse växter med näring och att fixera kol i jorden. (kallat ”Soil Food Web”) Hela den här intrikata gemenskapen förstörs när en åker plöjs. Att istället lämna rötter från skördade grödor och att täcka jorden med ett lager näringsfylld hemgjord kompost, uppmuntrar till ett rikare mikroliv i jorden och bidrar på så sätt till mer resilienta grödor. En gröda som är frisk och stark tar mindre skada av ett eventuellt angrepp av skadeinsekter. Även gångar hålls täckta. Antingen får gräs växa, eller så täcks gångar mellan odlingsbäddar av flis, bark eller gräsklipp.
Gynna pollinering. Att samplantera olika grödor betyder även att odla blommande växter. Både perenna och ettåriga, för att se till att få så stor mångfald som möjligt. Olika pollinerare lockas av olika växtformer, så en blandning av många olika blommande växter är en förutsättning. Att odla växter som fungerar som vårdväxt för fjärilslarver är lika viktigt som att odla de blommor som de vuxna fjärilarna besöker för pollinering.
Kompostera. Ett regenerativt jordbruk använder alltid någon form av kompostering. Allt komposterbart material som tas från platsen, samlas i komposten och kan på så sätt återföras vid lämpligt tillfälle. Inget går till spillo i kompostens kretslopp.
Detta är några av de gemensamma principer som finns under begreppet Regenerativt jordbruk. Det finns många fler sätt att jobba med att hålla jorden levande, anpassat till var i världen du odlar. Skogsjordbruk eller agroforestry är ytterligar en variant av regenerativ odling som även har med träd och buskar som jordfixerare och vindbrytare för ett mer hållbart ekosystem.
Mycket av detta kan vi använda oss av i våra trädgårdar. Täckodling, att inte gräva i onödan, kompostering är saker som säkert många av oss redan använder oss av. Gödningen är inte lika lätt på mindre yta. Det är sällan eller aldrig vi har djur i våra trädgårdar. Kanske några hönor, men inte på samma skala som ett jordbruk. Här får vi istället se till att vara noga med den gödning vi väljer att använda. Har du stall i din närhet kanske du har möjlighet att få tag på välbrunnen stallgödsel? Att tillverka egen gröngödning är också ett alternativ.
Framförallt tycker jag att vi ska ta till oss tanken om att odla en välmående jord. Utan jord inget liv, och att se till att vi har en så levande jord som möjligt gör att vi lockar en härlig mångfald till våra trädgårdar. Ju friskare jord dess då friskare växter, och som sagt tidigare, en växt som mår bra och är frisk och stark, har motståndskraft när det kommer angrepp av skadeinsekter. Att gynna mångfalden gör även att dessa angrepp direkt upptäcks av naturliga fiender i naturens härliga kretslopp.
Hoppas du fick lite klarhet i begreppet Regenerativ odling!
Varma kramar
Malin
*bild från pixabay