Vilka växter är invasiva?

Just nu pratas det mycket om invasiva arter och att vi behöver bekämpa dessa för att främja vår egen ekologiska mångfald. Vi hör talas om parkslide, lupiner, rosor och syrén som bör bekämpas på alla plan. Men hur är det egentligen med detta? Vilka växter klassas som invasiva och vilka behöver vi jobba aktivt med att ta bort? Jag hoppas kunna reda ut de här begreppen lite i dagens inlägg.

Anledningen till förvirringen ligger i att det finns en lista med invasiva växter som etablerat sig fullt ut i sverige, samt en lista som innehåller arter som hotar att etablera sig. Utöver det finns det en lista över levnadsstarka arter som kan komma att bli invasiva i framtiden.

I dagens läge finns det 7 växter på listan över etablerade invasiva arter som kräver åtgärd. Detta betyder att dessa växter inte får tas in i landet, spridas i naturen eller uppmuntras att bli fler. Dessa är:

Gudaträd, (Ailanthus altissima)
Gul skunkkalla, (Lysichiton americanus)
Jättebalsamin, (Impatiens glandulifera)
Jätteloka, (Heracleum mantegazzianum)
Sidenört, (Asclepias syriaca)
Syrenslide, (Rubrivena polystachya)
Tromsöloka, (Heracleum persicum)

Att just dessa har hårdast restriktioner beror på att de finns på EUs gemensamma lista över invasiva främmande arter som kräver bekämpning. På den listan finns även land och vattenlevande djur, samt vattenväxter, men här tittar jag enbart på de landväxande arter som vi som trädgårdsägare behöver hålla uppsikt över.

Nästa kategori av växter är de som ”hotar att bli invasiva i sverige men som inte omfattas av några regler”
Det intressanta med detta är, att det är i den här kategorin vi hittar de växter (och djur) som det pratas mest om. Dessa är:

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)
Kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius)
Parkslide
Sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus)
Spärroxbär (Cotoneaster divaricatus)
Strandkotula (Cotula coronopifolia)
Vresros (Rosa rugosa)

Här hittar vi också
Mördarsnigeln (Arion vulgaris)
och
Lövplattmask (Obama nungara)

Hur är det då med de andra växterna som det varnas för?
Vi har på senare tid hört talas om att syrén och buddleja kan bli klassade som invasiva. Detta baseras på ett arbete som görs av SLU Artdatabanken. Här klassas olika växter beroende på hur levnadskraftiga de är. Än så länge är inga beslut tagna, men alla växter som på ett eller annat sätt inverkar på vår inhemska flora på ett negativt sätt, kan vara lämpligt att undvika.
Vill du titta in på listan för att själv få en uppfattning om hur många potentiellt invasiva växter som finns, så klicka på den här länken

Vad kan vi göra för att minska spridningen av invasiva och potentiellt invasiva arter?
En inte helt ovanlig anledning till spridning av växter, invasiva eller inte, är att växtmaterial från våra tomter slängs i skog och mark. Det kan kännas oskyldigt, det är ju bara växtmaterial, men vårt osorterade trädgårdsavfall kan skapa probem i ekologin. Det är faktiskt en väldigt vanlig orsak till att vi får problem med invasiva arter i naturen.
Se istället till att kompostera ditt avfall på din egen tomt, eller frakta iväg det till en miljöstation.
Om du vet att du har förbjudna växter i din trädgård, så se till att slänga detta avfall på avdelningen för brännbart, absolut inte i trådgårdsavfall. Är du osäker, så prata med personalen på den miljöstation du använder.

Ta aldrig hem växter och frön från resor!
De växter som blir klassade som invasiva är alltid växter som flyttat hit från andra länder. Vi har såklart växter som sprider sig aggressivt här i den svenska floran, men om de är inhemska, dvs alltid har funnits här, så kommer de trots det aldrig att hamna på listan för växter som behöver kontrolleras. De hör hemma i vårt ekosystem och har ofta en mycket viktig funktion för flora och fauna. (så nej, kriskålen kommer aldrig klassas som en invasiv främmande art, inte heller maskrosen)

Läs på om invasiva växter och deras kännetecken
Det är inte helt enkelt att veta vilka växter som är invasiva och vilka som inte är det. Följ gärna länkarna här ovan i inlägget och lär dig mer om varje art. När du tar hem nya växter kan du alltid fråga försäljaren om de vet mer om växten. Blir du det minsta osäker, så stå över. Detta gäller främst när du handlar på tex växtloppis, men även i butiker.
Lika så om du får sticklingar, delade växter eller fröplantor från vänner och bekanta.


Jag hoppas att du blev lite klokare av detta, och att jag svarat på dina frågor.
Om inte, så skriv gärna en fråga här i kommentarsfältet!

Jag önskar dig en skön dag, var du än befinner dig
Varma kramar
/Malin

*Bilderna i inlägget är hämtade från pixabay

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *