Ett livgivande regn efter en periods hetta, skördar att ta hand om, äppelträd som dignar av frukt, björnbär som mognar på långa rankor, doften av våt sten och den där lilla känslan av kyla på morgonen.
Nu är höstsäsongen här.
När den meterologiska hösten infaller varierar stort beroende på var i landet man befinner sig. Här där jag bor kommer hösten först som tidigast 15 okt. Sen håller hösten i sig ända tills våren anländer runt 15 februari. Rent meterologiskt sett har vi knappt någon vinter i mitt område, men det är mer än bara perioder av temperaturer som styr årstiderna. Jag tror att hur vi uppfattar årstider mer hänger på en rent biologisk process. I höstsäsongen handlar det om att samla in mat, att boa in sig och förbereda hur och hem för den kalla mörka tiden som kommer inom kort. Det är ett beteende som vi människor delar med de allra flesta av de djur som bor omkring oss. Om det så är att ladda för vintervila, eller att fylla på förråden. Inte bara djur och människor gör sig redo för vintern, även växterna har nu börjat gå in i insamlingsfasen som krävs för att kunna vila lugnt i vinter.
På många sätt är hösten starten på nästa odlingssäsong. Det är nu nya frön gror för att sedan vänta in våren, knoppar bildas på träd och buskar för att vara redo för blomning under nästa säsong. Så även fast hösten kan kännas som slutet på säsongen, så finns det egentligen ingen början och inget slut på detta ständiga kretslopp av liv som vi är en del av.
Ibland tänker jag att vi i det moderna samhället kommit aldeles för långt bort ifrån marken och våra rötter. Vi tänder hård belysning och bestämmer över dag och natt. Istället för att sova mer under de mörkare årstiderna så rullar livet på som vanligt för de flesta. Att tvinga in kroppen i en rytm som inte är naturlig får ibland bakslag. Jag och många med mig som varje år får någon sorts årstidsrelaterad depression, hade mått bättre av en vänligare livstakt. En takt där vi vaknar med ljuset. Jag förstår att det inte är möjligt. Men i min utopi hade jag levt med årstiderna, med mina bara fötter på jorden och frisk luft i mina lungor, i en takt som hade passat min energinivå.
Höstträdgården bär med sig sina egna uppgifter. Tillväxttakten har avklingat något, men ogräsen växer fortfarande, så ogräsrensning står alltid på att göra listan. Nu är det också en kanonbra tid till att dela och flytta växter, likaså ta tillvara på småplantor. Har du odlat eller är stolt ägare av höstbärande fruktträd, är det nu bråda dagar. Vid den här tiden är det inte helt fel att tillsätta lite försiktig gödning, gärna i form av hemgjord trädgårdskompost som kan spridas ut över rabatter, gräsmattor och odlingar. Jag hade däremot inte tillsatt någon stark gödning nu, som kogödsel eller hönsgödsel, då det triggar växterna att skjuta upp gröna bladverk istället för att samla in näring till rötterna, och ja, det gäller även gräsmattan.
Jag bryr mig inte om att höststäda i mina rabatter, inte på traditionellt sätt. Jag rensar bort ogräs och håller gräskanterna snygga, men alla fröställningar får stå kvar och bidra med vinterintresse under den grå och annars livlösa period som är på ingång. Däremot plockar jag gärna in buketter av de senblommande växterna för att kunna njuta av även när vädret inte lockar till utomhusvistelse.
Höstäsongen brukar även för min del innebära pyssel med inomhuskrukväxterna. De har inte fått mycket uppmärksamhet under tiden som trädgården krävt sin tid, och behöver nu ny jord och putsning av blad. Jag använder min egen kompostjord även till detta. På så sätt känner jag att jag får med mig en bit av trädgården in i huset. Dessutom vet jag att jorden inte innehåller annat än det jag lagt på komposten. Det betyder förhoppningsvis inga pyralider i min jord. Det går aldrig att vara helt säker eftersom jag ju köper växter från olika odlare och butiker under en säsong, men risken minskar betydligt. Inte heller innehåller min kompostjord någon nybruten torv. Att det kan finnas spår av torv i min kompost anser jag vara en självklarhet, då jag komposterar vissnade växter i krukor och gammal jord ur planteringskrukor. Helt torvfri är det svårt att vara i dagens läge. Jag hoppas att producenterna tar fram fler varianter på torvfri jord, och att odlarna går över till detta, men fram tills dess använder jag så mycket av min egen kompostjord som bara möjligt för att minimera behovet av köpt jord. Även till inomhuskrukorna.
Annars måste jag erkänna att min ork till trädgårdsarbete sjunker ju längre in i september vi kommer. Jag lämnar ogräs och gräskanter och ägnar mig hellre åt att skörda mina sista grödor, ta hand om så mycket äpplen jag bara kan, samt mysa inomhus med filtar, varma drycker och nybakade alster. Doften av varma äpplen och kanel är höst för mig, lägg sen till lite kaffe och vanilj så behöver jag ingenting mer för att vara lycklig.
Hur tycker du bäst om att spendera de långsammare höstdagarna? Berätta gärna i kommentarsfältet nedan!
Oavsett önskar jag dig en skön dag
Varma kramar
Malin